Universitetet i
Bergen : Doktorgrader : 2004
NY DOKTORGRAD Ung vaksen på 1800-talet i Norge"Livsløp - familie - samfunn: Endring av familiestrukturar i Norge på 1800-talet." Føremålet med avhandlinga er å kartleggje og tolke utviklinga av familiestrukturen i Noreg på 1800-talet. Utviklinga er prega av urbanisering og industrialisering og vert gjerne skildra under den overordna termen modernisering. Hovudspørsmålet er korleis familien står innafor den breiare samfunnsutviklinga. Kva endringar kan ein sjå når det gjeld samansettinga av familien? Korleis skal endringane forklarast? I den familiehistoriske tradisjonen finn ein tre hovudtolkingar: Oppløysing, kontinuitet og interaksjon. Oppløysingstradisjonen hevdar det gamle samfunn smuldra opp, og det moderne steig fram. Medan kontinuitetsperspektivet har påvist at familien i langt mindre grad vart influert av industrialiseringa, t.d. var kjernefamilien dominerande både før og under industrialiseringsprosessen. Den tredje retninga har derimot vektlagt dynamikken og interaksjon mellom individuelle livsløp, familie og samfunnsutviklinga. I diskusjon av desse tre hovudforklaringane har Solli valt å leggje avgjerande vekt på startfasen i familieetableringa - frå ein forlèt foreldreheimen til sjølv etablerer familie. Avhandlinga syner stabilitet kring etablering av familie gjennom 1800-talet, men derimot forlèt barna foreldreheimen på eit seinare punkt i livsløpet i 1900 enn hundre år før. Den såkalla leitefasen av livsløpet blir både nedkorta og endra i løpet av 1800-talet. For å forklare desse endringane testar Solli ulike hypotesar av økonomisk, demografisk og politisk-kulturell art. Solli konkluderer med at interaksjonsperspektivet gjev den mest fruktbare tolkinga av stabiliteten, variasjonen og endringane i familiestruktur i Norge på 1800-talet. Personalia: Tid og stad for disputasen: Kontaktpersonar: Avhandlinga kan lånast på Det historisk-filosofiske fakultetsbibliotek. For kjøp/bestilling: kontakt kandidaten direkte. |